I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, Det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, Det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet..

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

Fotboll har under de senaste 100 åren växt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga världen. Att vara fotbollsintresserad är idag en vanlig sida hos många människor, i Sverige och i övriga världen. För vissa är det identitetsskapande, och så viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som säger att fotboll är viktigare än religion för dem, eller att det är fotboll som är deras religion.Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion.

Hemsjukvårdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svårt sjuka människor att få en god och säker vård och även en värdig död i det egna hemmet. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultatet visade att det kärleksfulla löftet, om att få vårdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett tidigt skede och oftast på sjukhus.

Hemsjukvårdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svårt sjuka människor att få en god och säker vård och även en värdig död i det egna hemmet. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultatet visade att det kärleksfulla löftet, om att få vårdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett tidigt skede och oftast på sjukhus.

Vi lever i ett komplext samhälle där erfarenheter fort blir omoderna och omvärlden är uppbyggd av skriven information som snabbt förändras. Alla människor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhällsmedborgare. För det krävs en läsförståelseförmåga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt svårt att hitta rätt, förstå och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet är läsförståelse. Arbetets syfte är att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gått gymnasiesärskolans nationella program använder sin läsförståelse i det dagliga livet efter avslutad skolgång.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet.

Det beräknas att en till fyra procent av befolkningen i västvärlden har kronisk hjärtsvikt och att var tjugonde inläggning på medicinsk vårdavdelning beror på hjärtsvikt. Behandlingsregimen är noggrann och inkluderar både farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Symtom vid hjärtsvikt är ödem, andnöd i vila och trötthet. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt ofta är omedvetna om att de har hjärtsvikt och inte vet varför de tar läkemedel för detta. De har också svårt för att förstå och att följa de egenvårdsråd som rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal.

I Sverige är omkring hälften av den produktiva skogsmarken privatägd. VIDA, som är Sveriges största privatägda sågverkskoncern, anskaffar främst sina råvaror genom köp från privata skogsägare i södra Sverige. För att bli en attraktiv virkesköpande organisation har VIDA utvecklat kärnvärden. Eftersom det finns få studier som undersöker vad privata skogsägare efterfrågar hos virkesköpande organisationer var syftet med denna studie att undersöka om VIDA:s kärnvärden är viktiga för skogsägarna när de väljer samarbetspartner och om skogsägarna uppfattar VIDA så som VIDA önskar uppfattas. I studiens syfte ingick även att utföra en SWOT-analys och att undersöka om det finns skillnader i uppfattningen av VIDA mellan nuvarande och äldre leverantörer samt mellan VIDA:s olika regioner. Studien baserades på en enkätundersökning där 1 500 enkäter skickades ut till VIDA:s leverantörer.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling.

Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan.

Uppsatsen belyser förhållningssätt till kognitiva och kommunikativa hjälpmedel hos skolpersonal i särskolan och gymnasiesärskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkät. Analyser av resultatet är gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen är i huvudsak färgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjälpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhållningssätt till funktionshinder och samhällsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till särskola och gymnasiesärskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som leder in i frågan om bedömning av förmågor inför anpassningar.Materialet från webbenkäten visar på ett relativt godtyckligt bruk både vad gäller kognitiva och kom-munikativa hjälpmedel hos skolpersonalen.

Idag har cirka 20 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund. Trots detta är invandrare som målgrupp mycket ouppmärksammade. Sverige är idag en mångkulturell marknad, och därför är det viktigt för företag och organisationer att ständigt revidera sin bild av kunder och deras önskemål och behov. Banken spelar en central roll för landets finansiella system och är ett tjänsteföretag som nästintill alla människor kommer i kontakt med. Bankmarknaden för privatkunder kännetecknas av långsiktiga kundrelationer.